Det blir inte så mycket fokus här, det är alldeles för mycket att göra. Jobb, bok som ska redigeras, uppsats som ska skrivas, vänner och familj som jag måste träffa för att behålla förståndet.
Exempelvis ska det nu skrivas en låttext till skolan, hur tusan gör man det? Sitter här och lyssnar på instrumentala versionerna av låtarna vi fått och förstår inte alls hur folk gör … varför är man inte Bruce Springsteen? Eller Oskar Linnros.
Tack och hej.
Oskar Linnros
Klappar och slag
Äntligen, äntligen, äntligen! Idag släpps Oskar Linnros nya album, Klappar och slag. Jag har inte hunnit lyssna igenom hela än, men första låten, ”Kan jag få ett vittne?” har redan övertygat mig om att det här är en succé.
Ni kan lyssna på albumet här.
Tack och hej.
Nytt från Linnros
”Yessssss!”, känner jag, när jag loggar in på Spotify och ser att Oskar Linnros äntligen släppt en ny singel!
”Hur Dom Än” heter den och ni kan lyssna på den på Spotify.
Tack och hej.
Vilja bli
Nu börjar det sjunka in att jag ska flytta hemifrån. PÅ RIKTIGT O_o. Det var inte riktigt samma sak när jag och Emmy flyttade till London, för då tog vi ju inte med oss alla våra grejer och vi flyttade ju dessutom in i en lägenhet där allt redan fanns. Nu får jag själv chansen att bestämma möbler och inreda :D Får dock lite ångest när jag sitter i mitt rum och ser mig omkring; vad tusan ska jag ta med mig, egentligen? Och vad ska jag låta stanna kvar? Och hur ska jag få plats med alla mina kläder?!
Annars; Oskar Linnros har lagt upp ett fint brev här, där man kan ladda ner en nygammal låt (det är en av de instrumentala från skivan, fast med text till) och den är väldigt fin :) Nu lovar jag att inte prata mer om Oskar Linnros… resten av månaden, i alla fall!
Tack och hej!
”Det går runt en liten bit…”
För tillfället känns det som att jag inte gör något annat än; gå i skolan, kolla lägenheter och allt annat däremellan. Så det händer inte supermycket just nu.
MEN, Melodifestivalen har ju börjat, och det är en sådan där sak som jag följer år ut och år in, och 2011 är inget undantag! Christer Björkman har ju gett sig tusan på att se till så att vi inte bara kommer till final, utan att vi ska vinna allt, men ärligt talat tyckte jag att det var en ganska svag öppning i lördags. Det var ingen av låtarna som riktigt fastnade, förutom min favorit med Swingfly, som ju dessutom gick till final! :D Vi får se vad nästa lördag har att erbjuda…
Annars så såg jag precis ”Dom kallar oss artister” med Oskar Linnros, och jag vet att jag babblat om honom innan (och kanske ger jag honom alldeles för mycket cred, vad vet jag?), men ”Dom kallar oss artister” är ett fint program där man får följa artisterna lite djupare och det är intressant att se. Att höra Oskars olika versioner av låten ”Din mamma” var roligt och det var fint att lyssna på honom när han pratade om sin musik. Känner hur jag blir alldeles positiv och vill genast sätta mig och arbeta hårt för att uppnå alla mina mål och drömmar :)
Men inte ikväll, för nu ska jag gå och lägga mig (skola imorgon… dubbelpass! Känner att det kommer behövas en kaffe…). Tack och hej!
Genom eld
Jag gillar London. Och jag gillar att bo i London. För varje gång som jag är ute och går så känner jag mig mer och mer som en Londonbo och jag gillar det. Jag börjar även så smått leka med tanken på att jag kanske skulle ta och stanna här längre, mer permanent. Antingen studera eller söka fler/annat jobb. Jag har ju kontakter på fler ställen och det är ju bevisligen inte omöjligt för mig att få jobb (Subway har faktiskt också ringt mig en gång, men det var precis när jag hade fått mitt andra jobb och på min svenska mobil, så jag missade det och ringde inte tillbaka). Och det känns ju som att det förmodligen går att plugga publishing här i större utsträckning än vad det går hemma.
Men vem vet? Efter torsdag, när jag jobbat mitt första pass, så vill jag kanske inget hellre än att åka hem igen. Jag slås av det ibland ”Åh, vad skönt det vore att åka hem”, för där hemma är allting säkert och välkänt. Men det brukar bara vara i några sekunder, sedan inser jag att jag inte vill ha det så. Jag är trött på det. Just nu vill jag flytta hemifrån mer än någonsin (jag vet att jag redan har det, herregud, jag flyttade till och med till ett annat land), men det känns inte riktigt på riktigt, eftersom jag har ett datum när jag kommer landa i Sverige igen. Och för att jag inte har flyttat in i en lägenhet som jag kan kalla alldeles min och som jag har inrett och där jag har köpt alla möbler och attiraljer och bestämt vad som ska sitta på väggarna.
Visserligen väntar det om jag bestämmer mig för att stanna kvar hemma i Sverige, för då planerar jag ju att flytta till Malmö.
Men vi får se, helt enkelt. Jag slås liksom ibland av att jag faktiskt bara är 20 och har hela livet framför mig. Varför planera det in i minsta detalj redan nu?
Idag ska jag gå ut och gå och lyssna på mannen vars musik ligger mig varmast om hjärtat (just nu); Oskar Linnros. Vi ses.
Summering
Igår var sista dagen av Malmöfestivalen, men mina föräldrar (som har varit en vecka på mammas favoritställe, Mallorca) kom hem till Sverige igen och jag åkte hem med dem. Det var rätt skönt, framförallt att få sova i min egna säng igen!
Annars så har jag faktiskt gjort ovanligt mycket den här veckan och träffat massa människor. I tisdags och väldigt mycket onsdags var livet så där allmänt bra och jag kände att livet nog var rätt bra, ändå.
I torsdags var jag och kollade på Oskar Linnros för första gången i mitt liv och han var, ärligt talat, exakt så bra som jag hade förväntat mig. Inte nog med att hans soloskiva är asbra, i alla intervjuer jag sett med honom så säger han bra grejer och han verkar vara en vettig person. Det är nice!
Den kommande veckan kommer jag och Emmy förhoppningsvis boka boende och biljetter till London! Lite nervöst, men samtidigt skönt att få det gjort, så att det blir definitivt.
Ciaoooooo!