#TBT 23/4

Oarya har ju hållit på ett tag med sin Throwback Thursday, och den här torsdagen tänkte jag, helt fräckt, också joina!

Jag älskar sagor, och älskade dem redan som liten och kastade mig över alla sagoböcker vi hade. Tyvärr var det kanske inte så jättemånga, och det var oftast min mamma som fick läsa dem, men när jag blev lite äldre upptäckte jag att vi hade inte bara en, utan två riktigt gamla utgåvor av Bröderna Grimms Sagor, samt Tusen och en natt.

Jag har läst massor av versioner av bröderna Grimms sagor sedan dess, men tycker fortfarande att vår gamla sagosamling är den bästa. Och det märks att den blivit älskad.




Eh, ja, som ni kanske ser så hänger sidorna på en skör tråd … (Ryggen och baksidan har redan trillat av.) Men det jag gillar med den här utgåvan är att det är de äldre, lite mer hemska, versionerna av sagorna (typ att Askungens styvsystrar skär av sig hälarna och tårna när de ska prova glasskon). Me like!

Tusen och en natt är också lite sliten, men inte i närheten av Bröderna Grimms Sagor. 

Min bror har kluddat dit sitt namn på framsidan, suck …


Jag har bara läst hela Tusen och en natt en gång, för den är lite speciellt skriven (typ att man mitt i en berättelse kan hamna i en annan berättelse, som går in i en tredje berättelse och så vidare), däremot har jag läst berättelserna om just Sinbad sjöfararen typ tusen gånger.

När jag bodde i London köpte jag en engelsk bok med massa olika sagor, men kom inte speciellt långt eftersom alla berättelserna är omarbetningar (t.ex. är det inget blodbad i Askungen), så det får en ju att undra hur vissa av de andra, mindre kända, sagorna egentligen är skrivna. Men den är också ganska fin:



”A Swedish folk tale”? Jag har då aldrig hört den här sagan förut …


Någon som är lika besatt av sagor som jag, och har nån fin gammal sagobok som blivit lika älskad som våra böcker?

Tack och hej!

2 thoughts on “#TBT 23/4

  1. Jag gillade också Bröderna Grimms sagor, fast vi hade nog en annan utgåva. Jag såg ju typ inga Disney-filmer som liten, så jag kan störa mig lite på att de är så Disneyfierade jämfört med de gamla sagorna. Blodbad och sånt är mycket häftigare. :P (Fast original-originalen är ju typ riktigt sjuka, så det kanske finns gränser …)

    Annars har jag en bok som heter Sagorna som samlar några av Astrid Lindgrens sagor och/eller kapitel ur några av hennes böcker. Där är typ Sunnanäng med. Den är också asbra!

  2. Hahaha, ja, jag växte ju upp med Disney, tror inte jag läste de här förrän jag var 8-9 kanske, men jag gillar båda versionerna! Fast när jag läser vill jag ha de lite mer blodiga … X)

    Åhhhhh, önskar att jag också hade den!! Buhuuuuu, Sunnanäng är typ den mest tragiska berättelse jag nånsin läst …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *