Skriva

Bildkälla: tidningenskriva.se

När Booked (som ni kan läsa mer om här) mailade och berättade att tidningen Skriva var deras nästa titel tänkte jag ”Det här är ju perfekt” och klickade genast att ja, jag ville läsa! Jag har hört talas om tidningen innan, och tänkt att det kan vara värt att läsa den, då jag själv skriver och ibland kan det vara bra att få en extra push, eller inspiration!


Och jag gillar faktiskt tidningen. Det senaste numret har deckare som tema (en genre jag kanske inte är överdrivet förtjust i), men när chefredaktör Per Adolfsson inleder tidningen med att berätta att det kan vara nyttigt för alla som skriver att kunna skriva spännande blir jag genast mer intresserad. 


Tidningen har en hel del roliga artiklar, så som Johan Carles artikel om hans försök att skriva en bästsäljande kriminalroman på fem veckor samt tips om bokkonst (ni måste kolla in Su Blackwells konst; om jag var rik skulle jag köpa allihop…) och andra roliga prylar för bokälskare (som det vattentäta skrivblocket som finns att köpa på naturkompaniet.se)!


Det enda jag saknade var någon slags skrivövning, kanske i slutet av tidningen, så hade man fått en extra knuff och kanske satt sig ner och skrivit direkt efter att man läst ut tidningen. Men, ja, det kan nog komma att bli några fler nummer i framtiden!


Tack till Booked och Skriva för att jag fick läsa!

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.
Foto: © UNICEF/Asselin
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial påunicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Kaninhjärta

Alltså omslaget är ju otroligt snyggt, också!

Mary och Anne är tvillingar och har sett spöken i hela sina liv. Anne ser, medan Mary lånar ut sin kropp och röst till spökena, som oftast berättar saker som var deras släktingar kan hitta undangömda saker och liknande. I alla fall tills spökkvinnan kommer och berättar något som Anne inte vill tro på.


Mary och Anne blir indragna i en medial grupp, i sökandet efter en försvunnen liten flicka. Sökandet skapar dock en spricka mellan de båda systrarna; Mary blir som besatt av att hitta flickan och Anne gör allt hon kan för att hålla sin syster ovanför ytan, och följa spökkvinnans råd.


Okej, det är ingen hemlighet att jag älskar den här boken. Ärligt talat tycker jag att det är ganska konstigt, för det är inte en bok jag skulle ha gillat i vanliga fall. Första gången jag läste den (när den ännu bara var i manusform) tänkte jag efter de första 20 sidorna, ”Jaha, det här är en sån bok med sånt språk som ska vara lite mer ’litterärt’, och det är ju inte min stil egentligen”, men jag satt ändå och grät när jag kom till slutet. Och när jag sedan fick den stora äran att korrekturläsa (detta var alltså under min praktik hos Gilla Böcker, som ger ut boken), och läsa om den igen, så var den ännu bättre än första gången.


Jag tycker den är så fantastisk för att det finns tre olika berättelser som vävs samman till en; vi får följa Mary och Annes relation med varandra, hela grejen med spökena och den mediala gruppen, och sedan historien om den försvunna flickan. Och det är så bra, bara. 


Språket och stilen håller en hög kvalité, och det är inte den sortens språk eller stil som jag brukar tycka om, men Kaninhjärta gör det så snyggt och bra, att jag inte kan annat än att sugas med.


Så ja, jag kanske är lite partisk, men jag tycker faktiskt att den här boken är fantastisk, så köööööp den!


Christin, som har skrivit den, har även en egen blogg, där ni kan läsa mer om henne! :) Måste bara säga att jag upptäckte att hon hade skrivit så fint om mig, efter vårt möte på releasefesten (det stämmer att jag stavar Christine med E!), att jag blir alldeles rörd! Ser verkligen fram emot hennes kommande böcker!

Signerad, till och med!



Tack och hej!

Det borde finnas regler

Första meningen: ”Vi hänger vid gungorna, jag och Mirjam.”

Förlag: Gilla Böcker

Sidor: 317

Mia och Mirjam är 14, bor i en håla och önskar att det kanske kunde hända lite mer här i livet. Just nu är det enda som händer att Mirjam har ett förhållande med gubben Per. Men sen dyker Vlad upp och Mias liv kanske kan bli lite mer som LA ändå?

Det här är Lina Arvidssons debutroman, och det första manus jag fick läsa på min praktik hos Gilla Böcker (precis innan det skulle skickas till tryck). Och jag skrattade och fnissade, och kände igen mig. Jag var en gång (som om jag har blivit lika gammal och vis som Gandalf…) den där 14-åringen som bodde i en håla i Skåne, lagom allernativ och ”oförstådd” av hela världen, och ville helst av allt flytta till storstaden Stockholm.

Jag älskar sättet den är skriven på; jag har under förmiddagen lite olika recensioner på några bloggar där de har stört sig lite på Mias talspråkiga ton, men jag tycker den är klockren. Den fångar verkligen in känslan i resten av boken!

Lina har lyckats fånga exakt hur det är att vara 14, men den här boken kan läsas av alla, tonåringar, unga vuxna och äldre. Kanske är det till och med så att alla bör läsa den? ;)

Jag var på releasefest för Det borde finnas regler i fredags (tack till Gilla Böcker för inbjudan!) på Debaser här i Malmö och det var en mycket trevlig kväll! Fick träffa Lina och få min bok signerad, fick träffa Anna och Ada (från förlaget) igen, Matilda och en massa andra trevliga människor! Jag vill ogärna använda ordet ”trevligt” en gång till, så låt mig istället säga, det var en toppenkväll! :D

Ehhhh, jättesuddig bild jag tagit när Lina läser högt
ur boken, från i fredags!
Tack och hej!

Never let me go

Första meningen: ”Jag heter Kathy H.”
Förlag: Wahlström & Widstrand
Sidor: 319 (pocketutgåva)

Never let me go av Kazuo Ishiguro handlar om Kathy, som går på internatskolan Hailsham med sina vänner Ruth och Tommy. Man förstår direkt att det är något som är annorlunda med skolan, och alla elever som går där, men mer kan jag nog inte skriva om bokens handling utan att avslöja för mycket.

Jag hade hört talas om boken innan (mycket tack vare filmen med Keira Knightley och Carey Mulligan, som är baserad på boken). Det var dock inte förrän jag gick in på Kulturhuset och tog mig en titt vid Stadsmissionens begagnade böcker, där den bara stod på hyllan, som jag köpte den (inte mer än en timme tidigare hade jag varit och fikat med en kompis som pratat om den. Jag smsade henne efter att jag köpt boken och fick till svar ”Good work young padawan!” – där har ni dagens trivia).

Vad tycker jag om boken då? Den är bra. Kanske till och med riktigt bra. Den är skriven med ett lätt språk och berättas ur Kathys synvinkel; från hennes minnen. Det kan ibland bli irriterande, för ofta nämner Kathy något, men som hon ”återkommer till senare” och det kan bli väldigt hoppigt i berättandet. Men samtidigt uppskattar jag hur det är skrivet, för man tänker ju (oftast) inte i kronologisk ordning; minnen och tankar hoppar runt och fram och tillbaka.

Jag gillar även hur hela ”mysteriet” byggs upp, man förstår snabbt att det är något annorlunda med eleverna på Hailsham, men (precis som eleverna själva) har man lätt för att förtränga det, samtidigt som man ändå rätt tidigt förstår exakt vad det är som är speciellt med eleverna, men man vågar inte riktigt tänka det förrän de säger det rakt ut i boken.

Det enda jag har svårt för är slutet, det känns lite väl simpelt, men kanske är det också författarens mening; han försöker inte ge läsaren en snyggt paketerad lösning med snören runt, utan vill väcka en tanke hos oss kring vår framtid. Och han gör det snyggt. Den här boken kommer få mig att fundera och tänka ett bra tag framöver.


Bland gigantiska kaniner och småhästar

Idag skulle jag egentligen ha åkt hem till Kristianstad och vattnat blommor, vilket jag absolut inte kände för. Jag kände ännu mindre för det efter att Johanna ringde och frågade om jag ville komma in till stan och efter att ha ring mamma sade hon att jag kunde strunta i det och att ”Ja, dör de så dör de!”.


Så, idag har jag och Johanna gått runt i Malmö och det var faktiskt riktigt trevligt. Vi hamnade till slut i Folkets Park, där vi käkade B&J och klappade lite på en häst. Sedan gick vi och kollade in de andra djuren de hade där och ojade oss lite över deras söta smågrisar (en av dem hette Johanna XP) och blev livrädda för de GIGANTISKA jättekaninerna (”Mutantkaniner”, kallade vi dem för). De hade även mutanthöns, marsvin, pärlhöns och någon annan slags hönor!

(Mutantkaninerna!)



Nu håller jag på och lagar klyftpotatis och ugnsstekta morötter :D


Tack och hej!

UÄH

Gick i skolan 9-12, spenderade en timme med att diskutera vårt grupparbete som ska vara inlämnat om lite mindre än en månad och sedan hade jag tänkt åka till Kristianstad och vattna blommor (mamma och pappa är utomlands och av någon anledning faller det på mig att åka hem och vattna deras blommor…). Går till Lunds C i lagom tid för att hinna med tåget till Kristianstad som går 13.40. På vägen till stationen inser jag ATT JAG HAR GLÖMT MINA HUSNYCKLAR I MALMÖ. Vill döda mig själv (för jag behövde skriva ut grejer i Kristianstad och hämta lite andra saker). Dödade inte mig själv, utan tog tåget tillbaka till Malmö istället och gick och brunchade(läs=drack kaffe) med Johanna istället.

Så nu måste jag åka till Kristianstad imorgon istället :(

Annars; i tisdags var jag och såg Cowboys and Aliens och jag gillade den! Daniel Craig var snygg, Harrison Ford var bitter och rolig och det var cowboys och aliens i filmen! :D Okej, den var kanske inte superbra, men helt klart sevärd!

Och ända sedan i tisdags så har jag tänkt att jag ska gå och se Midnight in Paris (mest för att Tom Hiddleston är med i den…), men i onsdags orkade jag inte (för jag hade sovit skitdåligt och fick inget kaffe på morgonen och TRE TIMMARS FÖRELÄSNING UTAN KAFFE!) och i torsdags fyllde Lisa år och idag ska jag göra annat. Jag vill verkligen se den filmen och inte bara för att Tom Hiddleston är med i den! Den verkar faktiskt bra på riktigt och det var jättelänge sedan jag såg en Woody Allen-film!

Okej, nu ska jag sluta ranta och plugga lite.

Tack och hej.

The Expendables

(Källa : Wikipedia)


Massa actionhjälte-skådisar i en och samma film; kan det bli annat än bra? Nej, det kan ju inte det!


Visst, storyn är väl inget att hänga i granen, men man ser inte den här filmen med förväntningen att den ska vara en story a la Inception. Det är ju actionscenerna man vill ha! Och det fårman. Folk slåss och dör till höger och vänster och våra huvudpersoner är inget annat än manliga (vad annat kan man förvänta sig när det är Stallone som gjort filmen?


Arnold är ju också med i en scen som kan vara den bästa någonsin. Nej, The Expendables kan mycket väl vara en av de bästa filmer som någonsin gjorts, om ni frågar mig.


Tack och hej, leverpastej!

Dåligt med uppdateringar

Tjo hej! Det har varit dåligt med uppdateringar, mest för att jag och Emmy inte har hittat på någonting på hela helgen, typ (mest för att vi har lite pengabrist fram till att vi har jobbat och fått lön).


Men i lördags så umgicks vi med Reece hela kvällen! Han och jag spelade tv-spel (och han vann rätt mycket… även om jag slog honom några gånger också!) och sedan kollade vi på skräckfilm tillsammans alla tre! Det var mycket trevligt, faktiskt! :)

Igår gjorde vi ABSOLUT INGENTING på hela dagen. Enda gången vi gick ut var för att köpa glass, liksom. Men idag ska vi väga upp det med att åka till IKEA! Ni läste rätt; vi ska till det mest helyllesvenska stället som förmodligen finns (och där vi kan köpa köttbullar!).

Vi har förresten fortfarande inte fått trådlöst (det kommer dröja typ en vecka till), så det kommer fortsätta vara sådär med uppdateringar.

Tack och hej, leverpastej!