2016

2016 är över, och det var faktiskt ett ganska värdelöst år. Ja, förutom några få ljusglimtar. Så här såg mitt 2016 ut:

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?
GAV UT EN BOK!!!! Blev intervjuad om min bok och mitt skrivande, pratade i radio, var på författarbesök dit folk kommit för att lyssna på MIG.

Vakade vid någons säng på ett sjukhus och gick därifrån med vetskapen om att vi aldrig skulle ses igen.

Vilka länder besökte du?
Öööööhhhhhhhh, gud, tror inte jag var någonstans förutom Sverige? Jo, kanske i Danmark, förresten. Men där är man ju typ alltid när man bor i Skåne (eller ja, om man bor tjugo minuter från Köpenhamn så blir det lätt så).

Är det något du saknade år 2016 som du vill ha år 2017?
Lite mer medmänsklighet från folk.

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas?
När min BOK släpptes i mars!!!

Vad var din största karriärsmässiga framgång?
BOKEN! Och att jag fick ett riktigt jobb, inom förlagsbranschen.

Och din största framgång privat?
… Boken?

Vad spenderade du mest pengar på?
Säkert böcker. Som alltid. Kanske kläder. Och tv-spel. Och POP-figurer.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2016?
I am not throwing away my shot
I am not throwing away my shot
Hey yo, I’m just like my country
I’m young, scrappy and hungry
And I’m not throwing away my shot
Ja, allt Hamilton, dårå.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare, pga saker som hände i slutet av året.

Vad önskar du att du gjort mer?
Varit snällare. Sagt till folk att jag älskar dem.

Den maträtt du åt oftast 2016?
… Nudlar.

Vad gjorde du på din födelsedag 2016?
Var på sjukhuset och gjorde en GASTROSKOPI. Finns roligare sätt att fira sin födelsedag. Sen var jag iaf ledig, shoppade lite och njöt av att jag inte hade ett magsår.

Högsta önskan just nu?
Att 2017 blir bättre och att allt blir bra.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ja.

Vad fick dig att må bra?
Varje gång någon tog sig tid att skriva/säga något snällt om Jag lever, tror jag. Det värmer lite extra i hjärtat, ska ni veta <3

Vem saknade du?
Majlis.

Vad är du mest stolt över?
Boken. <3

Tack och hej, hoppas 2017 blir ett bättre år för alla.

Om en skola

I torsdags morse läste jag i Kristianstadsbladet att min gamla gymnasieskola, C4-gymnasiet, riskerar att läggas ner. Skolan har redan tappat Samhällsprogrammet och kommer alltså till hösten ”endast” ha de estetiska programmet. Det skulle vara en ren och skär tragedi om skolan lades ner.

Efter nio år i grundskolan hade jag nästintill noll förtroende kvar för skolväsendet och hade förlikat mig med tanken på att aldrig riktigt kunna passa in och varje dag behöva anpassa mig, för att inte bli utsatt för påhopp eller mobbning. Och så kom C4. En skola där eleven, individen, fick stå i fokus och där olikhet och eget tänkande uppmuntrades.

C4 kallades för ”flumskolan”, för att eleverna förväntades ta eget ansvar för sin skolgång och för att lärarna inte var personer som ”bara varit lärare och aldrig gjort något annat” (som min mamma uttryckte det); de ville ha nytänk, engagera och uppmuntra kreativitet och arbete mellan de olika programmen.

När min brors bästa kompis dog och jag satt och grät i klassrum och på lektioner för att det kändes som att mitt hjärta gått i tusen bitar, såg mina lärare mig som en person, och att de där proven och uppgifterna inte var så himla viktiga. En av våra lärare ändrade om i sin lektionsplanering för att min kompis skulle slippa behöva läsa om en filosof som fick henne att tänka på personen vi precis förlorat.

Lisa Appelqvist skrivet att det skulle vara ”förödande för stadens musikliv” ifall skolan stängs ner, men den riktiga tragedin skulle vara denna: Att alla ungdomar som överlevt högstadiet på grund av tanken att det i alla fall på gymnasiet kommer bli bättre aldrig kommer att få uppleva hur det faktiskt känns att trivas i skolan, och att få vara just precis den man är.

”Jag är faktiskt väldigt tacksam över att du och dina bröder fått gå där”, sa min mamma. Det är jag också.

Uppdatering

Nu har det hänt massa grejer, men jag har inte orkat skriva, vilket jag tänkte förklara lite längre ner. Men först, grejer som har hänt:

  • Releasedatumet har blivit framflyttat! Jag lever, tror jag släpps redan IMORGON, den 14:e mars (iaf om man ska tro BTJ och Bokus, och det får man ju göra). Aaaaaaaaahhhhh!!!!
  • Jag har fått se recensionen för Jag lever, tror jag från BTJ! Det är en jättefin recension, men eftersom deras recensioner är en betaltjänst får jag tyvärr inte lägga ut hela här. Men lektören Charlotte Nordenfeldt börjar recensionen med ”Detta är en riktig bladvändare”, och sedan blir det bara bättre. Började gråta när jag läste den, kan jag ju säga.
  • Statens kulturråd släpper varje år en katalog över nyutkomna böcker i Sverige, och i år har Jag lever, tror jag valts ut att vara med! Iiiiihhhh!!!! Man kan läsa det genom att klicka här.
  • I torsdags var jag på förlaget och pratade om boken på deras bokfrukost. Jag minns inte hälften av vad jag sa, för att prata inför människor är inte riktigt min grej. Men det är något jag får bli bättre på, helt enkelt! Det såg ut såhär:

Och ja, det händer en massa roliga/fantastiska grejer, och nu går det ju att köpa boken (herregud den finns, folk kommer läsa den och tycka saker, haha *stresskratt*), men i måndags gick min styvmormor bort och det känns, ärligt talat, skitjobbigt. Hon har alltid älskat, stöttat och trott på mig och mitt skrivande, och nu får jag inte dela det här, eller något annat, med henne. Så vet inte hur mycket uppdateringar det kommer bli här just nu, men tänker att det kanske får vara så ett litet tag.

Men ja, hoppas att ni som tänker läsa boken gillar den!

Tack och hej.

Läskiga böcker

Nu är det ju oktober och snart Halloween, och i alla fall jag tycker om att läsa lite läskiga böcker (eller åtminstone böcker som innehåller spöken), så jag tänkte tipsa om några titlar!

Från Goodreads.


Lockwood & Co. – Den skrikande trappan – Jonathan Stroud: Kanske mer actionfylld än skrämmande egentligen, men den här boken utspelar sig i ett London som är översvämmat av spöken, och överallt finns det agenturer som har ett enda jobb: att förgöra spökena. Lucy Carlyle hamnar hos Anthony Lockwood och hans firma och efter att ett uppdrag gått snett måste de ta sig an ett av de mest hemsökta godsen i hela England. Da-da-da-dum. 

Från Goodreads.


Through the Woods – Emily Carroll: En av de läskigaste graphic novels jag någonsin har läst. Jag har skrivit en längre recension tidigare, klicka här för att läsa den. Boken består av fem kortare berättelser och är definitivt en bok man kan krypa upp i soffan med på Halloween.

Första delen i The Mediator-serien. Bild från Goodreads.

Mediator-serien – Meg Cabot: Susannah Simon är 16 år gammal och en mediator; hon ser spöken. Och det är hennes jobb att hjälpa dem att gå över till den andra sidan. Och spökena vägrar lämna henne ifred. Å andra sidan så gör det kanske inte så mycket att hon tvingas stå ut med det snygga spöket Jesse, som bor i hennes rum … Jag älskar den här serien, den är sju böcker (tror jag), och egentligen inte läskig alls, men väldigt underhållande. Bra att läsa efter att man sett massa skräckfilmer!

Ja, och så kan man ju läsa vad som helst av Stephen King, såklart. Har ni något bra tips inför Halloween?

Tack och hej!

Unhaul

Jag har sett lite olika booktubers som har rensat bort böcker som de inte kommer läsa, eller inte gillade, så nu när jag har köpt en massa nya böcker har jag också rensat ut några ur bokhyllan. Jag tänkte att jag skulle visa vilka som får stryka på foten!


Daylight Saving – Edward Hogan: Ett slags spökberättelse/coming of age, som jag tyckte var sådär, så därför får den tyvärr lämna mig.

Paris, chérie – Ida Pyk: En helt okej bok, men som tyvärr inte lämnade något större avtryck hos mig.

Något måste hända nu – Anna Lindberg: Jag gillade den här boken, men kommer troligtvis inte läsa om den, så den får ge plats för lite nya böcker istället.

Mitt hopplöst normala liv – Joanna Nadin: Jag tyckte den här boken var jätterolig, men precis som med den ovan kommer jag inte läsa om den, så …

Georgia Nicolsons Dagbok – Louise Rennison: Helt okej, men kommer inte läsa om den här heller.

En dag – David Nicholls: Haha, minns att jag var så jäkla arg när jag hade läst ut den här; ville typ kasta den genom rummet. Så därför tror jag nog det är bäst om jag inte behåller den …


Necropolis – Anthony Horowitz: Jag läste en ganska bra bit på den här, sen insåg jag att den var en del av en serie (och inte ens första delen), så då gav jag upp …

The Element Encyclopedia of Secret Societies – John Michael Greer: Tror egentligen den här skulle kunna vara jättebra ifall man behöver göra research till något man skriver, men jag har inte öppnat den en enda gång sen jag köpte den, så det känns lite onödigt att ha kvar den …

Om du var jag – Jessica Schiefauer: Schiefauers debutroman, som var helt okej, men som jag nog inte heller kommer läsa om, tyvärr …

The Earth, my butt and other big round things – Carolyn Mackler: Alltså, jag vet att jag har läst den här, men jag kan för mitt liv inte komma ihåg något som händer i den, så det kanske är bäst att lämna bort den.

Metro 2033 – Dmitrij Gluchovskij: Jag har försökt läsa den här flera gånger, men det går verkligen inte. Så nu har jag gett upp hoppet om att det någonsin kommer ske.

The whisperer in darkness – H.P. Lovecraft: Jag har aldrig ens öppnat den här boken, och kommer troligtvis inte göra det heller.


Decembergatans hungriga andar – Ulrika Lidbo: En svinbra bok, men som jag inte kommer läsa om igen.

Fjärde riket – Maria Nygren: Jag var lite besviken på den här boken, som handlar om några tjejer som studerar hur Hitler gjorde för att ta över makten i Tyskland, och sedan applicerar det på högstadiet, för att de ska kunna ta över det. Därför får den tyvärr också lämna mina bokhyllor!

Nu när jag gjort en rensning kan jag kanske få plats med några av mina nya böcker! Haha, man kan i alla fall hoppas.

Tack och hej!

London calling

Igår kom jag hem efter en vecka i London och ärligt talat, jag börjar tro att någon skruvat fram alla klockor, för en vecka gick alldeles för fort…

Jag hade oturen att bli sjuk efter ungefär tre dagar, och låg på hotellrummet en hel dag och missade bland annat en guidad tour på Highgate Cemetery. Däremot lönade sig vilandet, för dagen efter skulle vi till Warner Brothers Studio tour of Harry Potter och om jag hade missat det hade jag seriöst gråtit.

Men låt oss börja från början, låt oss gå tillbaka till svunna tider; använda våra time turners, till den 13 april… nej, okej, men här kommer en liten bildbomb för att beskriva lite av vad vi gjorde:

Tog en sväng förbi Elephant & Castle, där jag bodde när jag bodde i London

Vi var och såg The Book of Mormon; helt hysteriskt rolig musikal.
Den handlar om Elder Price och Elder Cunningham,
som blir sända till Uganda för att  konvertera folk. Hilarity ensues.

Vi tog en kort runda på British Museum också.
Excited!

HARRY POTTER!
Harry Potter-filmerna spelades in i Leavesden Studios och nu har man gjort om det till en tour,
så man kan få se de flesta sets de använt, men också massa props.

HAPPY!

Inne på touren… da-dum! Kommer inte lägga upp fler bilder, för det är roligast om man upplever det själv, faktiskt.
Men det var jätteroligt att se, och fick en verkligen att inse hur mycket jobb det är med att göra film.
Jag rekommenderar det varmt, speciellt om man är Harry Potter-fan!

Gick och kollade lite på Iron Man 3 röda mattan premiären, såg Don Cheadle och Ben Kingsley!
Lyckades se Robert Downey Jr i typ tre sekunder… X)
Ser fram emot filmen!
Vi åt en massa! Här på en italiensk restaurang.
Gick runt på stan och Piccadilly, såklart.

Köpte såklart soundtracket till Book of Mormon.
Och typ den bästa muggen jag sett.

Gick lite crazy när vi shoppade på Harry Potter touren;
köpte en affisch, skrivblock, tröja, halsduk och Hermiones time turner!

Givetvis köpte jag en massa böcker, här har ni dem!
Letade efter Tell the Wolves I’m Home hela veckan
och hittade den inte förrän på flygplatsen, när vi skulle åka hem…
Ser mycket fram emot The Raven Boys också, har hört mycket om den!

Längtar redan tillbaka (och har redan hunnit kolla på priser ifall man skulle åka en vecka i november – man behöver ju faktiskt komma iväg från tråkiga hösten i Sverige…).

Tack och hej!

”En bok för alla”

I Sverige verkar vi ha svårt att acceptera de här förändrade läsmönstren. Här vill vi gärna upprätthålla de tydliga linjerna mellan ungdomsbok och vuxenbok, trots att det numera är lika vanligt, om inte vanligare, att se någon läsa Harry Potter på väg till jobbet som Paul Austers senaste roman. Branschprisernas kategorier följer lydigt ålderskategorierna, liksom bokhandeln. Svensk Bokhandels katalog, där all säsongsaktuell utgivning samlas, är fortfarande kluven på mitten – vänder man bak och fram och upp och ned på vuxenkatalogen så finner man barn- och ungdomsbokskatalogen.
– Reportage om ungdoms/crossover-litteratur i SvD av Elise Karlsson.
Ni kan läsa hela reportaget här

Det här är något som jag tänkt mycket, ända sedan min praktik. Varför måste branschen slaviskt följa den här ålderskategoriseringen? Varför kan en bok inte släppas som ”Ung vuxen”, utan den måste släppas som ”Ungdomsbok”? I bokhandeln har man numera börjar kategorisera böcker (i vissa bokhandlar) som ”Ung vuxen”, varför kan man inte göra det redan när de släpps?

Om man älskar ung vuxen och crossoverlitteratur (mig själv inräknad) rekommenderar jag varmt att man läser reportaget ovan.

Tack och hej.

En födelsedag senare…

Så, igår fyllde jag år och jag älskar att fylla år. Firade med vänner och bröder och fina sms med grattisönskningar trillade in hela dagen :)

Fick finfina presenter också, titta bara! :D

Massa presentkort, en flaska vin och The Casual Vacancy.

Ja, födelsedagar är bra :D

Tack och hej.

Skriva

Bildkälla: tidningenskriva.se

När Booked (som ni kan läsa mer om här) mailade och berättade att tidningen Skriva var deras nästa titel tänkte jag ”Det här är ju perfekt” och klickade genast att ja, jag ville läsa! Jag har hört talas om tidningen innan, och tänkt att det kan vara värt att läsa den, då jag själv skriver och ibland kan det vara bra att få en extra push, eller inspiration!


Och jag gillar faktiskt tidningen. Det senaste numret har deckare som tema (en genre jag kanske inte är överdrivet förtjust i), men när chefredaktör Per Adolfsson inleder tidningen med att berätta att det kan vara nyttigt för alla som skriver att kunna skriva spännande blir jag genast mer intresserad. 


Tidningen har en hel del roliga artiklar, så som Johan Carles artikel om hans försök att skriva en bästsäljande kriminalroman på fem veckor samt tips om bokkonst (ni måste kolla in Su Blackwells konst; om jag var rik skulle jag köpa allihop…) och andra roliga prylar för bokälskare (som det vattentäta skrivblocket som finns att köpa på naturkompaniet.se)!


Det enda jag saknade var någon slags skrivövning, kanske i slutet av tidningen, så hade man fått en extra knuff och kanske satt sig ner och skrivit direkt efter att man läst ut tidningen. Men, ja, det kan nog komma att bli några fler nummer i framtiden!


Tack till Booked och Skriva för att jag fick läsa!