Prometheus

Bildkälla: Wikipedia
Ridley Scotts femte besök (eller, ja, hans andra, eftersom han inte regisserade de fyra föregående filmerna…) i Alien-världen (för den hör till Alien-universumet, vad mig anbelangar), fast här står den äckliga svarta alien inte i fokus, utan det är vi, människorna, och vårt ursprung som står i centrum.

Ett gäng forskare har hittat vad de tror är en stjärnkarta, lämnad av de som skapade oss. Finansierade av Weyland Corporation  (Alien-nick nummer ett) åker de, tillsammans med ett gäng andra människor (och androiden David) till en av planeterna, för att försöka få svaret på den största frågan av dem alla: Varför finns vi?

Min första reaktion är faktiskt besvikelse. Jag har sett fram emot den här filmen ganska länge, men den nådde inte riktigt upp till mina förväntningar. Å andra sidan tror jag att det är just mina förväntningar det är fel på. Jag förväntade mig en mer renodlad Alien-prequel och även fast den här filmen definitivt tillhör Alien-universumet, är det inte en renodlad Alien-film. Det är helt enkelt mig det är fel på, och inte filmen. För det är ingen dålig film.

Dock finns det en hel del saker som störde mig, och det är (nu kommer det komma spoilers, så cover your eyes om du inte sett den än):

1. Det är väldigt uppenbart att det är något illavarslande med David, och att han har en annan agenda. Jag vet inte om det är för att jag sett de andra Alien-filmerna och därmed vet att androider brukar vara the bad guys, men det hade gärna fått finnas någon mer twist till Davids karaktär.

2. Jag kanske missade något, men ingen verkade riktigt intresserad av att ta reda på varför Fifield typ muterats och gick berserk på alla andra. De bara dödade honom och sedan var det ”Jahapp” och inget mer ifrågasättande. Det kan visserligen bero på att det var massa andra (kanske viktigare) grejer som hände just då, vilket för mig in på punkt 3…

3. Visste ALLA om att Weyland var med på skeppet hela tiden? Jag sprang på toaletten någonstans här, så jag kan ha missat det, men det kändes ganska mycket som att alla bara ”Jaha, så han är här? Coolt.” (Och att Charlize Therons karaktär var hans dotter var också ganska uppenbart… det hade varit mer spännande ifall hon överlevt och lyckats ta sig hem, men nu blev det lite av ett antiklimax när hon gick och dog… fast vad vet jag, hon överlevde kanske?)

Det som jag gillade (extra mycket):

1. Idris Elba. Han var awesome. Enough said.

2. Michael Fassbender (hädanefter kallad Fassy). Jag säger inte det här bara för att jag är hans största fan ever (vilket inte ens är sant, det finns tusentals personer på tumblr som är far worse än mig…), men han spelade David så sjukt bra. Han var verkligen sådär obehaglig (”Han skulle spela en jättebra psykopat”, som min bror så fint uttryckte det), men samtidigt barnslig och ensam. När Weyland säger att David är det närmsta av en son han någonsin kommer ha ser man riktigt hur David skiner av stolthet. Fassy var fantastisk.

3. Miljöerna. Det är en sjukt snygg film, och the sets var otroligt välgjorda (enligt IMDB sade Ridley Scott att var de så välgjorda att the cast and crew hade kunnat sova där…).

Ja, det är en bra film, men jag hade förväntat mig något annat och får helt enkelt skylla mig själv.

Tack och hej.

”Jag har låtit dig förstöra mig, jag har stampat i din takt…”

Första veckan i Stockholm: avklarad. Har jobbat hårt på praktiken och jag vill egentligen inte säga för mycket om det, men det jag kan säga att det är jätteroligt! Det är spännande att få se hur det verkligen går till på ett förlag; hur en bok blir till och allt jobb som finns runt omkring. Vill absolut jobba med böcker i framtiden!


Annars då? Jo, jag och Ellen har kollat vääääldigt mycket på film. Oscarsgalan infaller ju om mindre än en månad, så vi har lagt upp ett hektiskt schema över alla filmer som är nominerade, och som vi ska hinna se innan dess! I onsdags var vi och såg Shame (som av någon outgrundlig anledning inte fick några nomineringar – Michael Fassbender was ROBBED!). Ja, det är kanske inte den sortens film man går och ser när man känner för en mysig, avkopplande film mitt i veckan, man får nog vara lite mentalt förberedd på vad det är man ska se. Men Fassbender var fan helt otrolig i den filmen; har aldrig sett någon spela en trasig människa så övertygande (Shame handlar alltså om Brandon, som är sexmissbrukare). 
På tisdag ska jag gå och se Tinker, Tailor,Soldier, Spy med Zackrid! :D Ser mycket fram emot det också!


Idag ska vi också färga håret, planera veckans matlagningsschema och åka och handla. Yaaaaaay…


Tack och hej!

Good life

Idag har varit en helt fantastisk dag, och här är varför:


1. Jag och Emelie satt i skolan hela dagen igår (från 10-17!!!) och höll på med vår B-uppsats och mot slutet ville jag helst gå hem och gråta. Men idag var vi superduktiga och kom jättelångt, så vi gick hem redan 15.30 :D


2. HM har just släppt en ny kollektion med kläder som ska påminna om Lisbeths Salanders ifrån Stieg Larsson-böckerna. Först tyckte jag det var rätt töntigt, men när jag gick in och kollade på kollektionen så hittade jag faktiskt några grejer som jag ville ha (bland annat en luva; för jag har insett att om det börjar regna och jag inte har en tjocktröja med luva på mig så är jag körd, då jag inte använder mössa eller någonsin har paraply med mig… och en grå kofta, som såg sjukt bekväm, och snygg, ut), så jag bestämde mig för att faktiskt unna mig själv lite nya kläder. Kollektionen släpptes idag, MEN när jag gick in på sidan imorse för att beställa luvan och koftan så var de SLUTSÅLDA. Lite bittert tänkte jag att jag fick pallra mig ner till HM vid Gustav Adolfs torg efter att jag och Emelie slutat. Vilket jag gjorde och där hittade jag koftan jag ville ha i min storlek :D Får hoppas att de får in luvan igen… Men så här ser i alla fall koftan ut!



Da-da-da-dam!

3. Pressbyrån hade ÄNTLIGEN fått in den här tidningen, med Michael Fassbender på omslaget! :D (För er som inte är insatta; Fassbender är min nya favoritskådespelare *host*besatthet*host*)

:D :D :D

4. En av anledningarna till att jag inte skrivit i stort sett någonting den här hösten är för att jag varit sjuk och varit på läkarbesök en massa gånger. Inte för att jag inbillar mig att det sitter en massa människor och läser min blogg, men jag kände inte för att skriva ut hela min sjukdomshistoria här, i vilket fall som helst. Men igår var jag hos en läkare som ringde idag och sade att det inte är något fel på mig, utan att jag med största sannolikhet lider av spänningar, och att det kommer gå över av sig själv (eller åtminstone försvinna, typ). Dessutom ska jag få remiss till sjukgymnast, så förhoppningsvis ska det lösa saken om det inte går över av sig själv :)


Så, inte ens det faktum att det regnade på mig hela eftermiddagen när jag var i stan kunde få mig på dåligt humör! Nu ska jag nog dricka varm chokladmjölk och se på julkalendern! Tack och hej!