Bokrea del 3

Alltså, jag VET att jag sa att jag inte skulle köpa fler böcker. Och jag hade verkligen inte tänkt göra det, men jag skyller lite på min kompis, som tyckte vi skulle gå och kolla bokrean. (Okej, det kan ha varit jag som föreslog det.)

Jag fick i alla fall med mig de här tre engelska böckerna:


Fury – Shirley Marr: Har aldrig hört talas om den här boken tidigare, men den handlar om en ung tjej som begår (eller i alla fall erkänner) ett mord. Jag läste lite i början och den verkade både väldigt spännande och rolig!

Life of Pi – Yann Martel: Jag har velat ha den här boken ända sedan jag läste den för några år sedan, men inte hittat någon utgåva som jag gillade (förutom den inbundna, men den är dyyyyr), MEN, så bara stod den här i bokhyllan. Jag har aldrig sett den förut, och tyckte att den var mycket finare än andra utgåvor jag sett, så jag slog till.

Fated – Alyson Noel: Jag var lite osäker till om jag skulle köpa den här, för det verkar vara en serie och jag vet inte om jag orkar påbörja en ny serie egentligen, men jag tänkte iaf försöka mig på den!

Så, NU är det köpstopp. Absolut förbud.

Tack och hej.

Oscars

Ikväll är det dags! Den 85:e galan av Academy Awards (nu officiellt omdöpt till The Oscars). Förra året invigde Ellen mig i traditionen att se alla nominerade filmer och sedan stanna uppe och kolla på galan, vilket jag gjort, och planerar att göra, även i år. Jag har inte sett riktigt alla filmer, men jag har åtminstone tagit mig tid att se alla som är nominerade till Bästa film.


Källa

Jag kände ett lätt motstånd innan jag såg den här, för Ellen varnade mig att den skulle krossa min själ i tusen småbitar. Men jag tyckte den var bra. Jag kände visserligen extremt mycket ångest när jag såg den, och jag vill aldrig bli gammal, men den är bra. Jag förstår dock inte varför Jean-Louis Trintignant inte blev nominerad för Bästa manliga huvudroll, för jag tyckte han var helt fantastisk.

Jag har inte sett de andra filmerna i kategorin Bästa utländska film, men om den här inte vinner skulle jag bli förvånad. Har dock svårt att se den ta hem pris för Bästa film. Dock ser jag gärna Emmanuelle Riva som vinnare i kategorin Bästa kvinnliga huvudroll.

Källa

Jag trodde verkligen inte att jag skulle gilla den här filmen, men det gjorde jag. Jag rekommenderar definitivt att man ser den! Ingen aning om vilka chanser den har att vinna, men den vann Bästa film och Bästa regissör på Golden Globes, och det brukar vara en fingervisning om hur det kommer gå på Oscarsgalan. So, who knows? Dock kan jag inte se att Alan Arkin skulle vinna Bästa manliga biroll, för jag minns inte ens vem han spelade, och det säger ju allt.

Källa

Alltså, jag trodde verkligen att jag skulle gilla den här filmen, men i slutänden har jag ingen aning om vad det är för film jag faktiskt sett. 

Men, ja, jag har ingen som helst aning om ifall den här kommer vinna något, eller inte. Quvenzhané Wallis är nominerad för bästa kvinnliga huvudroll, men jag vet inte om jag tycker det är helt hälsosamt att bli nominerad när man bara är 9 år gammal…

Källa

YES, this movie is doing it right! Alltså, holy smokes, när jag hade sett den här och klev ut från biografen hade jag bara en tanke i huvudet ”Quentin Tarantino är ett geni.” Och, ja, se den.

Jag hoppas den här vinner Bästa film, även om den är nominerad i en miljon klasser till. Men, ja, definitivt Bästa film. 

Källa

Om jag älskade Django Unchained, så är det inget mot hur jag känner för den här filmen. Jag gick och såg den två gånger på bio, men hade lätt kunnat gå två-tre gånger till. IT’S AMAZING AND I LOVE IT AND IT SHOULD WIN ALL THE AWARDS!

Hrm. Nej, men okej, mitt drömscenario är att den här vinner allt, men det tror jag inte kommer hända. But I still love it och när den kommer ut på Blu-ray/DVD kommer den gå på repeat hemma hos mig.

Källa

Jag ville verkligen älska den här filmen, men det gjorde jag inte. Jag läste boken i somras och den är fantastisk, men åhhh, jag vet inte. Jag fick inte samma känsl av ”wonder” som när jag läste boken och jag vet att man inte kan förvänta sig det när man ser filmatiseringar men ja, lätt besviken.

Ingen aning om den här kommer vinna något, men den är ju också nominerad i en miljon klasser, så nåt pris för editing och mixing, kanske? 

Källa

Jag kom på mig själv med att sitta och jämföra den här med Abraham Lincoln: Vampire Hunter och det var kanske inte helt rätt. Men jag gillade faktiskt den här filmen! Den var ungefär 30 minuter för lång, men jag tycker Daniel Day-Lewis gjorde ett jättebra jobb och ja, om inte Hugh Jackman vinner för Les Misérables, så hoppas jag på Day-Lewis.

Jag gillade Tommy Lee Jones också (hallå, när gillar man inte Tommy Lee Jones?), men Robert De Niro är lite min favorit i Bästa manliga biroll, så jag vet inte… 

Källa

Det här är en film som jag inte förstår hur den kunde få så många nomineringar. Det är absolut inte en dålig film, nej, den är jättebra, but I just don’t get it. Så speciell tycker jag inte att den var.

Även om Jennifer Lawrence är awesome så tycker jag inte att hon förtjänar att vinna Bästa kvinnliga huvudroll, för så fantastisk var inte hennes karaktär. Och Bradley Cooper kan tyvärr inte heller vinna, för då kan ju inte Hugh Jackman ta hem Oscarn för Bästa manliga huvudroll (hrm). Så, nej, jag gillade den, men jag vet inte om den förtjänar att vinna när det finns så många andra bra filmer som är nominerade.

Däremot kommer jag bli fett irriterad om Robert De Niro inte vinner, för jag tyckte han var otrolig i sin roll (och om han inte vinner hoppas jag, som sagt, på Tommy Lee Jones…).

Källa

Snaaaaaaaaaaaaaaark. Nej, okej, jag kan förstå varför folk tycker det här är en bra film, men jag hade väldigt mycket issues med den och dess budskap. Första gången jag såg den stängde jag av efter en halvtimme, men sen gav jag den en chans till och lyckades se klart hela. Men alltså, nej, jag kan inte se att den här borde vinna några priser.

Källa

Jag gillade den här filmen! Jag visste inte alls vad jag hade att förvänta mig, men jag blev inte besviken. De har verkligen lyckats göra huvudpersonen till en karaktär som man bryr sig om och hejar på.

Vet inte om Denzel Washington kommer vinna för Bästa manliga huvudroll, men jag behövde den här filmen, efter att ha tvingat mig igenom Zero Dark Thirty.

Filmer som jag också sett: Brave, Wreck-It-Ralph. Brave var inte vad jag hade förväntat mig och jag blev nog lite besviken, men det är ändå en fantastisk film och jag hoppas den vinner Bästa animerade film. Wreck-It-Ralph hade jag verkligen sett fram emot (en film som handlar om tv-spelsfigurer, kan det bli bättre?), men det var lite av en let down. Den blev visserligen bättre mot slutet, men att genomlida 40 minuter av ”Booooriiiing” är, just det, ganska tråkigt.

Filmer som jag inte sett, men hade velat: The Impossible, The Master, Searching for Sugar Man, A Royal Affair och Kon-Tiki.

Nej, ikväll/inatt smäller det alltså och vi får väl se vilka det faktiskt blir som tar hem priserna (Les Misérables for the wiiiiiiin! Hrm.)

Tack och hej.

Sommarläsning

Även om jag helst vill stoppa fingrarna i öronen och sjunga ”Lalalalalala” när folk börjar prata om att sommaren är slut, får jag nog erkänna att den snart är över.

Så, jag tänkte göra en liten sammanställning av vad jag läst i sommar! Jag känner att jag borde köpa en läsdagbok, istället för att använda lösa lappar hela tiden, men jag har lyckats dokumentera vilka böcker jag läst under dessa månaderna!

  • Hello Kitty måste dö – Angela S. Choi
  • Döden i dina ögon – Rachel Ward
  • Rör mig inte – Tahereh Mafi
  • Nick & Norahs oändliga låtlista – Rachel Cohn & David Levithan
  • Jellicoe Road – Melina Marchetta
  • Life of Pi – Yann Martel
  • American Gods – Neil Gaiman
  • Nattpatrullen – Sergej Lukjanenko
  • A monster calls – Patrick Ness
  • Avståndet mellan – Flera olika författare
  • Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? – Bjørn Sortland
  • Blod – Åsa Anderberg Strollo
  • Sankta Psyko – Johan Theorin
  • Exodus – Julie Bertagna
  • Underworld – Meg Cabot
  • Jag väntar under mossan – Amanda Hellberg
  • Snow in Summer – Jane Yolen
  • De svarta svanarnas natt – Jesper Tillberg
  • Du kanske inte vet det, men Döden spelar faktiskt inte handboll – Linda Belanner & Fredrik Persson
  • Princess of the Midnight Ball – Jessica Day George
Några titlar jag vill pusha lite extra för är American Gods (som nog var den bästa boken jag läst i sommar – och då har jag redan läst den en gång…), Life of Pi (som kommer som film i vinter), A monster calls (en oerhört sorglig, men samtidigt söt, berättelse), Jag väntar under mossan (nu måste jag läsa Amanda Hellbergs andra böcker!) och Princess of the Midnight Ball (som är en retelling av sagan om de tolv dansande prinsessorna).

Några som jag blev besviken på var dock Nattpatrullen (som jag till sist fick tvinga mig själv igenom), Sankta Psyko (som bara blev ett enda stort antiklimax för mig) och Exodus (HERREGUD, det var nära att jag gav upp den helt och hållet…)

Nu ser jag i alla fall fram emot höstens böcker och Bokmässan!

Tack och hej.

Life of Pi-trailer

Alla har säkert redan sett den, men trailern till Life of Pi verkar lovande. Bara musiken får mig nästan att vilja gråta!
Speaking of vatten, jag håller på att läsa Exodus av Julie Bertagna, som utspelar sig i framtiden, där jorden har svämmat över. Den började sådär, så jag trodde att den kanske skulle bli bättre, men efter 200 sidor har jag insett att det inte kommer bli bättre. Jag vet inte om det är mig det är fel på, men jag stör mig på allt med boken. Språket, karaktärerna (jag känner verkligen inget för någon av karaktärerna, det är hemskt…) och jag förstår nästan aldrig vad som händer, för plötsligt dyker det bara upp karaktärer och, ja. Önskar lite att jag hade slutat läsa där i början, för nu måste jag ju läsa ut den.

On a happier note, när jag har läst klart den kan jag börja med en bok som kanske faktiskt är bra.

Tack och hej.

Fear

”I must say a word about fear. It is life’s only true opponent. Only fear can defeat life. It is a clever, treacherous adversary, how well I know. It has no decency, respects no law or convention, shows no mercy. It goes for your weakest spot, which it finds with unerring ease. It begins in your mind, always. 

[…]The matter is difficult to put into words. For fear, real fear, such as shakes you to your foundation, such as you feel when you are brought face to face with your mortal end, nestles in your memory like a gangrene: it seeks to rot everything, even the words with which to speak of it. So you must fight hard to express it. You must fight hard to shine the light of words upon it. Because if you don’t, if your fear becomes a wordless darkness that you avoid, perhaps even manage to forget, you open yourself to further attacks of fear because you never truly fought the opponent who defeated you.”
Life of Pi – Yann Martel
Life of Pikommer som film senare i år; jag kommer definitivt gå och se den.
Tack och hej.