Saving Francesca

Källa

En dag går Francescas mamma inte upp ur sängen. Vanligtvis brukar hon spela en låt och hålla ett peptalk, men inte idag. Francesca fortsätter sin dag, går till skolan (en tidigare pojkskola som numera även tar emot kvinnliga elever), kommer hem, men hennes mamma ligger fortfarande i sängen. Och ganska snabbt inser Francesca att det kanske är något som är fel med hennes mamma, samtidigt som hon försöker ta sig igenom skolan, där hon inte har några egentliga vänner. Eller?

Alltså, jag är den första att erkänna att jag inte gillade Melina Marchettas tokhyllade bok Jellicoe Road. Jag tyckte den var förutsägbar och helt ärligt, ganska tråkig. Så Saving Francesca har legat på min hylla ett ganska bra tag, men jag bestämde mig för att ta tag i den nu i sommar. Och vilken tur att jag gav Marchetta en chans till!

Inte nog med att det här är en väldigt bra coming of age tale; om att hitta sig själv och inse vilka ens vänner är, den behandlar även depression och psykisk ohälsa, och att människor inte alltid är de vi tror att de är. Och feminism. Gud, nämnde jag feminismen?

Skolan Francesca går på är en tidigare pojkskola, och det märks tydligt att den ännu inte helt anpassat sig till de kvinnliga eleverna. I början beskrivs det på det ”typiska” sättet med att killarna går runt och fiser och rapar överallt (”Ieeew, äckligt!”) vilket irriterar mig, för det finns tusen andra saker att fokusera på, men sedan blir det bättre. Mycket bättre. Och då får man citat som de här:

Och inte bara feministiska citat, utan även det här (förlåt för oskarp bild):





Även fast jag inte gillade Jellicoe Road, så tyckte jag väldigt mycket om Saving Francesca, så det blir tummen upp från mig! 

Tack och hej!