Bokbloggsjerka 10-13 augusti

Annika har på sin blogg Annikas litteratur- och kulturblogg en bokbloggsjerka, som går ut på att hon varje helg ställer en bokrelaterad fråga som man ska svara på; sedan länkar man till sitt eget inlägg i en kommentar på hennes blogg och så kan man hitta en massa andra bokbloggar som också svarat! Jag har tänkt vara med ett tag, men inte tagit mig tid till att svara på någon fråga förrän nu.

Veckans fråga är: Vilka böcker tänker du inte läsa och varför? Ge exempel på tre stycken.

1. Här skulle egentligen stå Twilight, men (och jag skäms när jag tänker på det) jag har tyvärr redan läst alla böckerna. Istället skriver jag Stephenie Meyers andra roman, The Host. Det räckte med Twilight.

2. Fifty Shades of Grey av E. L. James  – bara det faktum att det från början var en Twilight-fanfic får mig att tveka. Och när man sedan läser vad den handlar om (sex, sex och mera sex) känner jag mest ”Njjaeeee…”.

3. Hades av Josephine Angelini. Jag läste den första (Helena) och var extremt tveksam bara på grund av baksidestexten, men tänkte att den kanske kunde vara bra ändå, för alla recensioner jag läst tyckte det (och den handlade om grekisk mytologi, vilket jag gillar). Men gud, vilken besvikelse. För det första var den svenska utgåvan full av korrekturfel, vilket gjorde korrekturläsaren i mig galen och boken är bara SÅ DÅLIG. Förlåt ni som gillar den, men allt jag fick ut av den var att Helena var perfekt men hade världens sämsta självförtroende, trots att hon hade en skitsnygg kille som var kär i henne (now, where have I heard that before…). Så, nej, jag kommer inte läsa några av uppföljarna, för jag fick verkligen tvinga mig igenom första boken. (Dessutom, i något av de första kapitlena förolämpar en av Helenas klasskamrater henne genom att kalla henne Hulken – de hade clearly inte sett Avengers, för då hade de vetat att det snarare är en komplimang.)

Tack och hej.


Avengers

Låt mig börja med att säga; there will probably be spoilers. You have been warned.


Jag och Loke
Jag skulle kunna sammanfatta min åsikt om den här filmen genom att citera Ellen (”You know what I really liked about Avengers? EVERY GODDAMN FUCKING THING.”), eller Macca (”Hur bra var den på en skala från ett till SKIT I SKALAN DEN VAR FLAWLESS”). Med andra ord, den var bra.

Sedan augusti förra året (när Captain America kom ut) har jag sett fram emot Avengers. No, really. I åtta månader har jag hypat den här filmen and it did not disappoint.

Jag börjar hela tiden meningar i huvudet med ”Det jag gillade allra bäst…” och sedan kommer jag på olika saker varenda gång. Men okej, någonstans måste vi ju börja, så… interaktionen mellan alla karaktärer och skådespelare. Den var fantastisk. Alla får ha sin lilla stund med alla karaktärer, och det är ingen som tar mer plats än någon annan och gud, deras småtjafsande med varandra är bara hilarious. 

Vilket osökt för mig in på manuset. Det är BRILJANT. Joss Whedon (skaparen av bland annat Buffy och Angel, ifall någon skulle ha missat det) har varit med och skrivit filmen och det jag tycker verkligen märks; man känner igen de där fantastiska oneliners som man älskade i Buffy. 

Och filmen är ovanligt rolig. Ofta brukar jag tycka att det finns vissa skämt som är lite väl fjantiga i superhjältefilmer, men här prickar de rätt varenda gång (igen tänker jag ”Min favorit är när…” – men det går inte, ALLA VAR BRA!).

Karaktärerna, då? De är awesome. Allihop. Som jag sade innan, ingen tar upp för mycket plats, utan alla får lagom med screentime och de gör verkligen det mesta med den (jag tänkte på det efter att vi sett filmen andra gången; att det är klart Joss Whedon skulle lyckas med det, han lär ju vara van vid stora ensemble casts från sina föregående tv-serier). Jag gillade till och med Mark Ruffalo och Hulken, och jag har alltid tyckt att Hulken är en av de mest tråkiga superhjältarna. Han blir stor och grön liksom, what’s up with that? Men jag tyckte om honom jättemycket! Jag tyckte i och för sig om alla, så…

Måste, såklart, bara nämna  Loki (som spelas av Tom Hiddleston, en av mina favoritskådespelare right now). Efter att jag, och mina kompisar hade sett Thor, gick alla runt och pratade om hur fantastisk Chris Hemsworth, och Thor var, medan jag gick runt och tänkte ”Men hallå… Loki och Tom Hiddleston då?!” X) Jag gillade honom i den filmen, för man förstod varför han gjorde som han gjorde (även om det, givetvis, var ganska mycket av en överreaktion…). Det blir ännu tydligare i Avengers, där Loki pratar om det som hände i Thor och man bara ”Ehhhh, nej, det var inte vad som hände?”, men man förstår att han verkligen tror att det var så. Han är totalt bonkers och skulle behöva en kram och lite terapi, men jag tycker att han är briljant som bad guy (han är inte bara en bad guy med en yta i pappkartong, typ).

Gud vad långt det här blev. Men, ja, jag älskade den. Den var allt jag någonsin hade drömt om att den skulle vara. Och jag ska se den igen på torsdag. För tredje gången. Hehehehe.

Annars tycker jag man kan läsa vad Ellen skrev om filmen här!

Tack och hej.