Bokbloggsjerka 19-22 oktober

I veckans jerka kommer Annika med den kluriga, men intressanta, frågan:
Finns det någon bok/författare/karaktär som har inspirerat dig så pass mycket att du har bytt yrke, skaffat dig en ny hobby eller tagit ett kliv ut i det okända på annat sätt?”

För några dagar sedan såg jag den här på tumblr, och den sammanfattar ganska bra hur Harry Potter-böckerna har påverkat mitt liv. Hade jag aldrig läst de böckerna hade jag förmodligen aldrig blivit så intresserad av fantasy, jag hade aldrig lärt känna Ellen och om jag aldrig hade lärt känna Ellen hade jag kanske aldrig kunnat ha min praktik hos Gilla Böcker och om jag aldrig hade haft min praktik hos Gilla, hur tråkigt hade inte det varit?

Nej, men, ni ser, allt hänger ihop. Och det är tack vare J.K. Rowling och hennes böcker. De har format inte bara mitt liv, utan vem jag är som person.

Tack och hej.

Bokbloggsjerka 12 – 15 oktober

Har varit lite seg med att svara på Bokbloggsjerkor, har varit mycket annat som krävt energi och tid, men nu ska det bli bättring!

Den här veckan är det två snabba frågor som Annika vill att vi svarar på:

1. Det har väl knappast gått någon förbi vem det var som vann Nobelpriset i litteratur, och en av veckans frågor är naturligtvis om det var rätt person som kammade hem priset?
2. Hur många böcker finns just nu i din att-läsa-hög?
1. Som vanligt har jag aldrig hört talas om årets Nobelpristagare, men efter att ha läst lite om hans böcker måste jag säga att jag åtminstone blev sugen på att läsa dem!
2. Ehhhhhhh, det är pinsamt många … Jag håller på att läsa Doktor Kessners hemlighet och efter den har jag högen med böcker jag införskaffade mig på Bokmässan. Även Bilbo finns på min att-läsa-lista (den har bara legat där sedan i somras …). Så, ja, efter Doktor Kessners hemlighet hade jag nog tänkt börja på Susanne Näslings Kapitulera omedelbart eller dö och sedan får vi se!
Tack och hej. 

Bokbloggsjerka 21-14 september

Den här veckan vill Annika att vi ska: Berätta om en bok (eller flera) som du har fått, lånat, köpt, etc. den här veckan.

Jag var på biblioteket förra veckan, så jag får fuska lite och berätta om böckerna jag lånade då istället.

En av böckerna var Relic av Lincoln Child och Douglas Preston, som jag lånade efter Malins tips om den på Unga Böcker. Jag är faktiskt lite osäker på vad den egentligen handlar om, men taglinen ”Alien meets Jurassic Park in New York City.” fick mig att direkt vilja läsa den!

Sedan lånade jag även mangaboken One Missed Call, som baseras på den japanska skräckfilmen. Den handlar helt enkelt om att människor får ett telefonsamtal, från sin egen telefon, daterat några dagar in i framtiden, där de hör hur de kommer att dö. Jag trodde inte att mangan skulle vara lika läskig som filmen, men efter att ha läst den innan jag skulle gå och lägga mig insåg jag hur fel jag hade…

Tack och hej!

Bokbloggsjerka 14-17 september

Den här gången frågar AnnikaVad är det som lockar dig att läsa den genre/de genrer som du föredrar?

Jag älskar fantasy och ungdomsböcker, gärna kombinerat. Ungdomsböcker för att jag fortfarande relaterar och känner igen mig mest i de böckerna. Och fantasy för att jag älskar att kunna drömma mig bort till en annan värld. Det bästa med fantasy som utspelar sig i ”den riktiga världen”, tycker jag, är att det ger boken ytterligare en dimension; det skulle kunna hända mig imorgon (vilket inte vore helt fel :D).

Oj, kort svar, men, ja, det är det som lockar mig!

Tack och hej.

Bokbloggsjerka 7-10 september

Den här veckan frågar AnnikaDå förra veckans jerka krävde en viss tankeverksamhet kör vi med en extremt lätt fråga denna vecka: Vad läser du just nu?

Just nu läser jag: 

Örfilen – Christos Tsiolkas
Den handlar om en umgängeskretskrets, där under en fest en av männen ger ett av barnen (som inte är hans eget) en örfil. Moraliska gråzoner, otrohet och en hel del drickande och knarkande följer. Jag är inte superförtjust.

Ett litet hål i mörkret – Ingrid Olsson
Calle tycker om att fotografera, hans farmor ligger på sjukhus och den nyinflyttade tjejen i lägenheten mittemot fångar hans uppmärksamhet. I like.

On writing: A memoir of the craft – Stephen King
Stephen Kings självbiografiska bok om skrivandet. Jag har läst den innan, men den står på vår lista över kurslitteratur den här terminen, så jag tänkte det var lika bra att läsa om den!

Mitt mål för i år var att läsa 100 böcker, men med en tre månader kvar har jag bara hunnit igenom 54 … jag får nog ta och lägga på ett kål!

Tack och hej!

Bokbloggsjerka 31 augusti – 2 september

Den här veckan skriver Annika: ”Han uppmanar sina läsare att besvara frågan Vad är det som gör en svensk kriminalroman typiskt svensk för dig. En italiensk kriminalroman typisk italiensk. Amerikansk? Välj ett land och tala om för mig vad du tycker kännetecknar just det landets kriminalromaner. 

Och nu uppmanar jag dig att göra detsamma! Om du inte läser kriminalromaner kan du naturligtvis adoptera frågan till vilken genre du vill.”

Gud vad svårt. Jag läser inte kriminalromaner (min mamma läser däremot nästan bara deckare…), så jag tänkte ta och skriva om något som jag tycker är typiskt för svenska ungdomsböcker! Vilket kanske är lättare sagt än gjort…

Något som jag tänkt på är att lärare ganska ofta har en viktig och betydelsefull roll i svenska ungdomsböcker. De är inte bara någon som karaktärerna klagar på och som är med i bakgrunden när karaktärerna befinner sig i skolan, utan någon som bryr sig och verkligen anstränger sig för att hjälpa till. Fast vad vet jag, det kanske är likadant i ungdomsböcker från andra länder?

Tack och hej.

Bokbloggsjerka 24-27 augusti

I veckans jerka frågar AnnikaVilka böcker önskar du att du ännu inte hade läst?

Jag skulle väldigt gärna vilja svara något annat, men det första som dyker upp i huvudet är givetvis Harry Potter. Jag älskar Harry Potter-böckerna, och inte bara för att jag tycker det är fantastiska böcker, utan för att tack vare dem har jag träffat en mängd människor som jag inte skulle lärt känna annars (som till exempel Ellen, som är en av mina bästa vänner). 

Men om jag bara kunde få återuppleva den där känslan när man läste böckerna för första gången! Första gången man upptäckte att det kunde finnas en hel, magisk, värld alldeles bredvid vår egen; att vänta på antagningsbrevet till Hogwarts, att få komma till Hogwarts för första gången och sätta sig i Stora Salen… det skulle, kort sagt, vara helt magiskt.

Tack och hej.

Bokbloggsjerka 17-20 augusti

I veckans jerka frågar Annika: ”Denna vecka tänkte jag spinna vidare på detta ämne genom att helt enkelt fråga hur ni gör för att komma ihåg saker som ni kommer på att ni vill skriva ett inlägg om i samband med t.ex. recensioner eller liknande.”

”Ehhh, oj”, är min första tanke. Jag recenserar inte så många böcker på min blogg (jag försöker ibland, men tycker det är svårt att komma på nåt mer spännande att skriva än ”DEN HÄR BOKEN ÄR AWESOME NI MÅSTE LÄSA DEN!!!” eller ”Nja, den var väl okej”), men om jag kommer på något speciellt jag vill skriva ett inlägg om (oftast ifall jag vill att det ska vara lite mer seriöst och välskrivet) så brukar jag skriva ner det för hand först. Jag skriver för det mesta alltid för hand först, även när jag skriver skönlitterärt, för jag tycker att jag får en bättre överblick då, plus att jag får en extra chans att gå igenom det när jag sedan skriver in det i Word.

Men för att komma ihåg speciella saker… alltså, jag gör inte anteckningar i mina böcker; det är ett big NO-NO. Det tog jättelång tid innan jag ens vågade göra det i studentlitteratur (jag stannar fortfarande med markeringspennan hängande över första meningen i en ny bok och låter det skära till lite inombords innan jag markerar), men jag skulle aldrig få för mig att göra det i mina skönlitterära böcker. Min svensklärare på gymnasiet föreslog någongång att vi skulle markera i våra böcker och jag stirrade på honom som om han var en Vogon som precis berättat att de skulle spränga jorden för att bana väg för en intergalactic highway. Så, nej, jag markerar aldrig i mina böcker (jag gör inte ens hundöron, det är nästan en dödssynd i mina ögon). Däremot brukar jag:

A) Antingen lägga i en lapp i boken för att komma ihåg vilken sida det jag vill skriva om finns på, eller
B) Skriva ner det på ett papper som jag lägger i det organiserade kaos som är mitt skrivbord och sedan spenderar fem minuter (svärandes) med att leta upp den, när jag väl ska sätta mig ner och skriva.

Tack och hej!

Bokbloggsjerka 10-13 augusti

Annika har på sin blogg Annikas litteratur- och kulturblogg en bokbloggsjerka, som går ut på att hon varje helg ställer en bokrelaterad fråga som man ska svara på; sedan länkar man till sitt eget inlägg i en kommentar på hennes blogg och så kan man hitta en massa andra bokbloggar som också svarat! Jag har tänkt vara med ett tag, men inte tagit mig tid till att svara på någon fråga förrän nu.

Veckans fråga är: Vilka böcker tänker du inte läsa och varför? Ge exempel på tre stycken.

1. Här skulle egentligen stå Twilight, men (och jag skäms när jag tänker på det) jag har tyvärr redan läst alla böckerna. Istället skriver jag Stephenie Meyers andra roman, The Host. Det räckte med Twilight.

2. Fifty Shades of Grey av E. L. James  – bara det faktum att det från början var en Twilight-fanfic får mig att tveka. Och när man sedan läser vad den handlar om (sex, sex och mera sex) känner jag mest ”Njjaeeee…”.

3. Hades av Josephine Angelini. Jag läste den första (Helena) och var extremt tveksam bara på grund av baksidestexten, men tänkte att den kanske kunde vara bra ändå, för alla recensioner jag läst tyckte det (och den handlade om grekisk mytologi, vilket jag gillar). Men gud, vilken besvikelse. För det första var den svenska utgåvan full av korrekturfel, vilket gjorde korrekturläsaren i mig galen och boken är bara SÅ DÅLIG. Förlåt ni som gillar den, men allt jag fick ut av den var att Helena var perfekt men hade världens sämsta självförtroende, trots att hon hade en skitsnygg kille som var kär i henne (now, where have I heard that before…). Så, nej, jag kommer inte läsa några av uppföljarna, för jag fick verkligen tvinga mig igenom första boken. (Dessutom, i något av de första kapitlena förolämpar en av Helenas klasskamrater henne genom att kalla henne Hulken – de hade clearly inte sett Avengers, för då hade de vetat att det snarare är en komplimang.)

Tack och hej.