Bokmässa och sånt

Long time no see, typ. Vad har hänt i mitt liv, är jag säker på att ni alla undrar? Jag har jobbat och jobbat och roat mig lite också! I fredags fyllde Emmy 20 så då var det dags att fira henne! Det var mycket trevligt och som vanligt träffade vi en massa trevliga människor på Biljard! :)

Igår var jag och mamma på Bokmässan i Göteborg och det var, som vanligt, great. Fast inte riktigt lika nice, för ärligt talat tyckte jag att utbudet var mindre (och framförallt var de flesta böcker mycket dyrare i år) än vad det brukar vara. Jag hoppas att det bara är så för i år och att det blir bättre igen 2011!

Ja, i fredags var det ju dessutom en månad kvar tills jag och Emmy åker till London! Vi har bokat boende nu med, så this is really happening! Börjar kännas lite läskigt (och lite ångest, men mest för att jag har massa grejer kvar att fixa), men jag hoppas att det kommer bli en rolig upplevelse, om inget annat! Så länge jag och Emmy får se Harry Potter and the Deathly Hallows part 1 där så tror jag att vi båda blir mer än nöjda ;)

Vad mer, då? Jo, jag tror att jag har drabbats av bihåleinflammation igen. Hade det förra året och jag har varit förkyld hela veckan och idag har jag haft ont i bihålorna hela dagen. Jippieee… Måste ringa vårdcentralen imorgon.

Det var allt för den här gången, ciaooooo!

London calling!

Nu, äntligen, har det hänt! Jag och Emmy har bokat biljetter till London! :D Vårt flyg går den 24:e oktober och sen är vi redo att ta London med storm! Vi har inte bokat boende än, men vi ska nog boka på samma ställe som Ellen och Trams gjorde, för det verkar bra och ändå överkomligt vad gäller pris.

Börjar bli väldigt taggad inför det här, känner jag! Nu är det min tur att få komma iväg och se lite mer än K-town och dess omgivning; att få uppleva lite! Det ska bli otroligt roligt! :D Hoppas bara att vi får jobb också…

När jag sedan kommer hem (om jag kommer hem, vem vet, jag kanske kommer trivas bättre där än här? ;P) så ska jag ju ÄNTLIGEN få börja plugga seriöst också, vilket jag faktiskt ser fram emot! Har varit extremt avundsjuk på alla som börjat plugga nu, för ärligt talat så är jag trött på att bara sitta hemma. Jag funderar till och med kanske på att plugga i Stockholm, om det jag vill plugga finns där (typ Förlagskunskap), men annars blir det i Lund. Vi får väl se! Men livet känns allmänt bra just nu! :)

Ciaooooo!

Summering

Igår var sista dagen av Malmöfestivalen, men mina föräldrar (som har varit en vecka på mammas favoritställe, Mallorca) kom hem till Sverige igen och jag åkte hem med dem. Det var rätt skönt, framförallt att få sova i min egna säng igen!
Annars så har jag faktiskt gjort ovanligt mycket den här veckan och träffat massa människor. I tisdags och väldigt mycket onsdags var livet så där allmänt bra och jag kände att livet nog var rätt bra, ändå.
I torsdags var jag och kollade på Oskar Linnros för första gången i mitt liv och han var, ärligt talat, exakt så bra som jag hade förväntat mig. Inte nog med att hans soloskiva är asbra, i alla intervjuer jag sett med honom så säger han bra grejer och han verkar vara en vettig person. Det är nice!
Den kommande veckan kommer jag och Emmy förhoppningsvis boka boende och biljetter till London! Lite nervöst, men samtidigt skönt att få det gjort, så att det blir definitivt.
Ciaoooooo!

”Malmö, vad tror ni? Klart att det var ett segertåg!”

Igår spelade Lasse (aka Lars Winnerbäck) på Malmöfestivalen och det var fjärde gången jag såg honom i mitt (snart) 20-åriga liv och en sak som slog mig var att inte en enda gång har han gjort mig besviken. Han lyckas alltid spela klassikerna och även de där låtarna som man inte alltid tänker på, men som man inser ”Jaa, men den här är ju skitbra!”och han spelar dem aldrig i den ordning man har förväntat sig, vilket är nice!


Något annat som var nice med Lasse igår var att han verkade mycket mer självsäker och glad än vad han brukar. Annars brukar han nästan vara lite blyg och väääääldigt modest, men igår klappade han igång publiken och sådär och det var väldigt roligt att se! :)

Tja, vad mer kan jag säga? Lasse är Lasse och vi älskar honom och ingenting han gjorde igår kan få mig att ändra åsikt om det.

Egentligen skulle ni fått en bild, men jag har inte lagt över dem än, så ni får leva utan det!

Ciao!

”Det är en evighetsmaskin!”

Eh, nej, inte direkt. Långt ifrån, faktiskt. Men jag har köpt en mini-pc! :D Välkomna HP 210-1023 till min lilla familj av tekniska prylar! Eller, Glorfindel, som jag har döpt honom till (hans smeknamn är Glorry)! Han är inte speciellt snabb, och hans batteri varar inte så länge, men jag tycker om honom ändå!

Han har tyvärr ingen optisk enhet (för att använda korrekt teknik-språk…) så därför vet jag inte hur jag ska lyckas installera Word. Jag kanske har löst det nu, iofs, genom att installera Open Office, men det är ändå inte riktigt samma sak… Får se.

Glorry har förresten Windows 7, vilket är nice. Tyvärr har han Starter, vilket inte är riktigt lika nice, för av någon ofattbar anledning kan man i Starter inte ändra skrivbordsbakgrund (eller några andra färger heller, för den delen). Varför låser man den funktionen? Seriöst? VARFÖR? I alla fall, jag lyckades komma runt det genom att installera ett program där man kunde ändra teman (och där ändra bakgrund), men det fanns bara ett jättefult tema, så jag bytte tillbaka till det gamla. Då upptäckte jag att färgerna inte var riktigt likadana som när jag först startade Glorry och nu kommer han få alltid få leva med att menyraderna är fult gråa, istället för snyggt blåa… (eftersom Windows spärrat funktionen där man kan ändra färgen. Grrrrrrrrrrrr!!!).

Men, som sagt, jag tycker om honom ändå, trots hans små brister!

Kingdom Hearts

De som känner mig kan knappast ha missat att Kingdom Hearts är min favoritserie NÅGONSIN när det gäller tv-spel (jag har ju till och med lyckats smyga in det i min tatuering). Nu har det hänt massa spännande grejer när det gäller KH-serien! Utöver Kingdom hearts 1 & 2 finns det en massa spel som utspelar sig innan, emellan och under tiden som de två ”huvudtitlarna”. Kingdom hearts 358/2 Days är det senaste jag spelat (även om jag inte spelat klart det) och det är till Nintendo DS.


Det senaste som släppts är däremot Kingdom hearts: Birth by sleep och är en prequel. Tyvärr finns det bara till PSP, vilket innebär att jag kommer behöva betala en jäkla massa pengar, för jag SKA spela det här spelet!

E3 pågår ju just nu i Los Angeles och där har de precis annonserat ut två nya titlar (till min stora lycka/olycka), Kingdom Hearts: Re:coded och Kingdom Hearts 3D. Varför är jag då olycklig? Jo, för att även om Re:coded kommer komma till Nintendo DS så gör 3D inte det, utan det kommer till Nintendos nya 3DS-konsol (Nintendo DS fast med 3D, utan de fula glasögonen!). Jag menar, varför? Jo, jag fattar att 3DS är skitcool och nya häftiga grejen, men det är sjukt irriterande att man kommer behöva ha typ fyra olika konsoler om man vill kunna spela ALLA spel (vilket jag vill; jag är ju ett äkta fan!).

Nu vet jag ju inte hur det är med vilka spel som kommer funka på 3DS (om det bara är nya spel eller om gamla DS-spel också kommer fungera på den), men ändå. Hur ska jag ha råd med att köpa BÅDE ett PSP och 3DS? :( Det smartaste känns just nu att skita i att spela KH:3D, men åhhhhhh!!!! Varför ska det vara så dyrt att vara nörd för?

Jag får vara glad åt det faktum att efter att de här två spelen har släppts så verkar det som att Kingdom Hearts III i alla fall kommer hända! :D

”God gave rock’n’roll to you…

…And then he told you to rock’n’roll all night and party everyday!”

Igår var det då alltså KISS och undertecknad var där med min bror och hans kompis (som roligt nog också heter Niklas). Vad tyckte jag, så här i retrospect? Jag tycker att KISS är awesome. Visst, jag kunde typ inte hälften av låtarna (vilket är mitt eget fel) men när de körde klassikerna… Det var skitbra. Och deras scenshow är sjukt cool! Visst, explosioner och sådant känns kanske som ett simpelt trick, men när de skjuter raketer ur sina gitarrer och på lamporna så att de trillar ner så kan man inte låta bli att bli hänförd. Och man ska fan ha sett Gene Simmons som spottar blod och när de slår sönder gitarrerna i slutet av spelningen (vilket förövrigt måste vara det bästa sättet att avsluta en konsert på – det berättar ju väldigt klart och tydligt att ”NU är det SLUT”). Det enda som var lite dåligt var att ljudet var sådär; det ekade och skorrade en del på Stadion (i Malmö).

Min favoritlåt var nog Beth, för jag upptäckte den typ förra veckan och är helt kär. Blev väldigt lycklig när de spelade den, och fick känna mig lite duktig när några bakom oss frågade vad låten hette (och jag kunde svara!). Låtar de inte spelade (men borde!) var Heaven’s on fire och Forever, som båda är två otroliga låtar. Men, men, sååå gamla är de inte, så det blir (förhoppningsvis) några turnéer till!


Något annat som var bra var att de officiella t-shirtarna var jättebilliga! De kostade typ 150, och på alla andra konserter jag varit på brukar de kosta 300, minst! Det var en trevlig överraskning och jag köpte ett skitsnyggt svart linne med KISS-loggan på. Fick gå runt hos alla som sålde för att hitta det, och när jag väl gjorde det så fanns det bara i L, men det är rätt så litet ändå, så det är lugnt!

En annan sak som jag gillar med KISS är att alla i bandet sjunger; det blir liksom som att alla är frontmän.

Jag har tyvärr typ inga bilder, för de ligger på Niclas kamera, men här får ni en på Gene när han har spottat blod och sjunger ”I love it loud”.

Än klappar hjärtat med friska slag…

Idag är det exakt ett år sedan jag tog studenten från (enligt mig) världens bästa gymnasieskola, C4-gymnasiet. Och nu när det har varit studenttider och allt, så kan jag inte låta bli att bli lite nostalgisk.

Min fina klass, Sp3A, var fan bäst. Jag minns att jag tyckte att min klass i högstadiet ändå var helt okej, men det var innan jag fattade hur en BRA klass var. Här får ni lite bilder på dem från champagnefrukosten, för nu är jag supernostalgisk och kommer lägga upp massa med bilder!

Studenten var fan helt sjukt nice, önskar nästan att jag kunde göra om det. Fick lite ångest igår när jag satt och försökte komma på vad jag har gjort det här året som gått och kom fram till att jag inte gjort någonting alls. Då ville jag lägga mig ner och gråta lite, men sen insåg jag att alla förmodligen känner så och att det kommer. Livet tuffar ju på.

Har ju sökt lite jobb, får se om jag får något, och förhoppningsvis får jag jobb i höst så jag tjänar lite pengar och kan spara så jag kan flytta hemifrån och börja plugga ”på riktigt”. Men idag tänker jag bara spela Pokémon och kanske läsa en bok (om vädret vill bli bättre). Ciaooooo!

”Du går inte ensam genom dunkla rum”

Igår var jag och såg Winnerbäck för första gången sedan han spelade på Ovesholms slott (när kan det har varit… 2003-2004, nångång?). Och jag måste börja med att berätta om hans senaste skiva, som jag lyssnade på i förrgår, innan konserten.
Hans två skivor innan (Vatten under broarna och Daugava) har varit lite sådär. Det har varit väldigt mycket ångest och djupa dalar, och givetvis förstår jag att det förmodligen är så han har känt, men det blir liksom lite långtråkigt i längden (för livet har ju faktiskt sina upsides too). Men den nya skivan är faktiskt jättebra. Den är lagom, liksom. Det finns dalar, men också toppar. Ett sällsynt exemplar är en skitbra låt, t.ex.

Så, jag var rätt positiv när jag åkte till Kristianstads Idrottshall och blev jag besviken? Absolut inte. De spelade massa bra låtar och Lasse var liksom… Lasse. Men det som var absolut bäst var stämningen. Alla som var där hojtade och delade samma åsikt: att Lasse är bäst. Och det var så fint att se hur Lars Winnerbäck blev alldeles överväldigad av våra rop, som aldrig ville dö ut (”Vi älskar Lasse! Vi älskar Lasse!”). Han till och med sade ”Det här är för mycket” och det var otroligt känslosamt att se honom bli så överväldigad, och glad, över vår reaktion (han sade också att det var det finaste välkomnande som bandet någonsin hade fått).

Dessutom spelade de För dig, som är en av, enligt mig, världens bästa låtar. Och när Lasse berättade en berättelse om när han var nio och inte ville dansa runt granen i skolan och därmed blev utan godispåse var det en som kastade upp en godispåse till honom. Det var mycket fint :)

Det enda som inte var bra var Humpe och Klumpe som trängde sig fram framför oss när de spelade sista låten (och jag menar verklige SISTA låten). Dessutom var den ena ungefär lika bred och lång som ett hus. Och Julia mådde inte bra, så Erica sade till dem att ta det lite lugnt med hoppandet och grejer, och då hade Humpe (eller Klumpe, jag minns inte vem som var vem) mage att säga till att hon fick gå bak. Det blev lite tjafs och ett tag såg det ut som att Gunilla skulle få en smäll på käften, men vakterna vid scenen stod och stirrade stenhårt på killarna så det blev inget. I alla fall, vilka ni nu är, tack för att ni förstörde slutet på vår konsertupplevelse.

Men skit i dem, Lars Winnerbäck var awesome och här får ni ett klipp när han sjunger Elden, med ett jättefint arrangemang (endast piano):